Ett fel närmare rätt, ett sätt att se på saken.
Styrde middag till mor, far och yngsta brorsan, inte fan ska dom jävlarna behöva svälta.
Har oerhört svårt att tänka på något annat än morgondagen/kvällen, har lite "lugnet före stormen-feeling".
Precis som jag brukar ha när allt spårar ur, ett barnsligt bus i hela kroppen som med största säkerhet kommer leda till att jag vaknar i en sjöbod utanför svenstavik, inlindad i ett fiskenät. Eller ska jag satsa på att hamna i en våning i nån bättre del av stockholm, fastbunden i sängaveln iklädd en leopardmönstrad one-pice med 1000-lappar i fickorna?
Eller... Ska jag välja det säkra alternativet och vakna i den lägenhet där jag har valt varenda skitgrej, i sängen jag har varit med och provat ut, ölfrukost i sängen, lucköppning, asgarv och bakismys?
Nej, vad är de för kul med det?
Jag kör vidare på samma linje som jag gjort dom senaste tiden, Celibat. Tokfylla. Kallsongfest. Morgonrapport. 5-minuters ångest och morgon/förmiddags promenader bakom mina solglassögon.
Kul att jag inte har någon tidsuppfattning längre, helgerna smälter ihop, jag vet fan inte när saker och ting hände. Men känner mig ganska nöjd över att veta ATT det hänt.
Fred ut.
Kommentarer
Trackback
