nittonhundrasextio

I min packnings-ångest har även min käre far fyllt hela 54 år.
De är mannen som går runt och säger "maddafakka" för sig själv medans har skivar ost för glatta livet. 
Då är det svårt att hålla i irritationen som man känner direkt när någon ens tittar på en innan kl 10 på morgonen.
 
En brokig skara av härliga släktingar var förbi på fika, mys! 
En annan satt och hade lite ont i magen över den sedvanliga framförhållningen jag besitter.
 
Passade på att tvätta kläder, få ännu mer ont i magen och klura och lösa eventuella problem med packning av bilen, nedresan och övrig logistik. Fröken resfeber.
 
Men nu jävlar börjar jag känna mig förberedd. Även hemkomsten är planerad med lite nytillskott på netflix-listan.
Så svårt är det att vara mig.
 
Men snart, så sitter jag i en tältstol, utan ett problem i världen, med rimlig promillehalt och en annalkande solbränna tillsammans med några av mina favoritmänniskor på hela jorden. Synd att klaga.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0